En Ballonghistoria del 1

Jag hade länge drömt mig in i att sväva fram i en ballong. På en midsommarfest 1982 berättade en vän inlevelselikt om att tidigare samma dag hade det kommit en varmluftballong över deras hus strax utanför Höör.
Min dröm växte fram och jag kunde se mig själv stå där och se allt omkring mig.
En dag på flyfältet i Eslöv kom jag i kontakt med ett register över luftfartyg. Där hittade jag några olika adresser. Och snart hängde jag på telefonen tills en dag en man i skövde svarade och hänvisade mig till en kille i Göteborg som sålde ballonger.
Göteborgaren förklarade hur man gick till väga, och tallade om att i Laholm fanns ett nystartat ballongsällskap.
En lördagmorgon ringde jag en av dem som lovat att ringa mig när ballongen skulle i luften.
Men han hade glömt mig. Hans dam berättade vart gänget skulle träffas. På denna tiden hade mobiltelefoner inte kommit i bruk.
Jag satte mig i bilen och körde 9 mil på en timma.
Väl framme i Snapparp på Tavernans parkeringsplat kunde jag höra två herrar samtala om vart ballongen kunde tänkas ha tagit vägen.
Jag! Frågade helt kort. Flyger ni ballong?
JA, vi är bara två av ett dussintals delägare.
Och det bar sig också så att sällskapet skulle ha möte samma eftermiddag.
Det var 1983 på vårkanten, jag fick bli medlem.
Och där startar min historia, om mig och min ballong.
Det fanns två typer av ballonger fick jag lära mig, en gasballong inehållande Helium och sandpåsar som ballast. Och sedan varmluftsballong som drivs med gasol och jättebrännare som värmer luften i höljet.
Den här senaste är enklast och billigast att använda.
Jag har ju startat min blogg och ber därför er att ha överseende med ev. stavfel och dyligt.
Fortsättning följer med även foto.
Vi ses snart.....